Belgien upplevde en betydande ökning av asylansökningar 2024 och nådde nivåer som påminner om flyktingkrisen 2015–2016. Enligt Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) tog Belgien emot 4 400 asylansökningar i oktober 2024, vilket är ett rekordantal under flera år. Generalkommissionären för flyktingar och statslösa personer (CGRS) rapporterade att i oktober 2024 registrerade immigrationsverket 4 323 sökande för internationellt skydd, med ytterligare 60 personer registrerade genom vidarebosättningsprogram, totalt 4 383 sökande.

De primära ursprungsländerna för dessa sökande var Syrien, Palestina och Afghanistan. Som svar på det ökande antalet asylansökningar genomförde Belgien ett påskyndat förfarande i februari 2024 för sökande från nationaliteter med låg sannolikhet att få internationellt skydd. I oktober 2024 hade ansökningar från 859 individer behandlats under detta snabbsystem, vilket resulterade i en avslagsfrekvens på 96 %.
Avgående statssekreterare för asyl och migration, Nicole de Moor, betonade behovet av att förhindra att individer som inte behöver skydd från att ansöka om asyl i Belgien. I december 2024 stoppade Belgien dessutom behandlingen av asylansökningar från syriska medborgare. CGRS uppgav att situationen i Syrien förblev alltför instabil för att bedöma säkerheten vid återvändande för syrier som hade flytt utomlands.
Statssekreterare Nicole de Moor noterade att flyktingstatus inte är permanent och indikerade att om situationen i Syrien förbättras permanent, skulle belgiska myndigheter omvärdera skyddsbeslut som utfärdats till syriska medborgare under de senaste fem åren. Ökningen av asylansökningar har satt stor press på Belgiens mottagningsanläggningar. Rapporter tyder på att tillströmningen har lett till utmaningar när det gäller att ta emot det växande antalet asylsökande, vilket föranlett diskussioner om behovet av utökad infrastruktur och resurser för att hantera situationen effektivt.
I slutet av december 2024 upphävde statsrådet, Belgiens högsta administrativa domstol, ett beslut av statssekreterare Nicole de Moor som nekade mottagande av manliga asylsökande som redan hade beviljats skydd i ett annat europeiskt land. Domstolen bedömde att åtgärden var olaglig, eftersom den hade varit “vårdslöst utformad” och inte lämnats in på rätt sätt för samråd. Detta beslut underströk den juridiska komplexiteten kring asylpolitiken och vikten av att följa etablerade förfaranden. Denna utveckling belyser de pågående utmaningar som Belgien står inför när det gäller att hantera asylansökningar och mottagningskapacitet, vilket kräver kontinuerlig utvärdering och anpassning av politiken för att möta det föränderliga migrationslandskapet. – Av MENA Newswire News Desk.
