Utsläppen av växthusgaser i Europeiska unionen ökade med 2,2 % under fjärde kvartalet 2024 och uppgick till uppskattningsvis 897 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt uppgifter från Eurostat. Detta motsvarar en ökning från 878 miljoner ton som registrerades under samma period 2023. Ökningen av utsläpp skedde samtidigt som EU:s bruttonationalprodukt ökade med 1,5 % för kvartalet, vilket tyder på en blygsam frikoppling av utsläppstillväxten från ekonomisk expansion.
Uppgifterna, som ingår i Eurostats kvartalsvisa uppskattningar av utsläpp av växthusgaser per ekonomisk aktivitet, är avsedda att komplettera viktiga ekonomiska indikatorer som BNP och sysselsättning. Dessa uppskattningar ger aktuell insikt i hur ekonomisk prestation korrelerar med miljöpåverkan mellan sektorer och medlemsstater. De största bidragsgivarna till ökningen av utsläpp var hushållssektorn och allmännyttiga sektorer, vilket inkluderar el-, gas-, ång- och luftkonditioneringsförsörjning.
Hushållens utsläpp ökade med 5,2 %, vilket återspeglar ökad energiförbrukning under de kallare månaderna. Försörjningssektorn noterade en ökning med 4,6 %, sannolikt kopplad till högre efterfrågan på uppvärmning och energiförsörjning under vintern. Trots den totala ökningen på EU- nivå noterade sex medlemsstater en minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med fjärde kvartalet 2023. Estland, Finland och Sverige såg de största minskningarna, med utsläpp som minskade med 11,3 %, 6,1 % respektive 2,3 %. Dessa minskningar belyser varierande nationella trender inom energianvändning, effektivitetsförbättringar eller förändringar i produktion och konsumtion.
Bland de sex länder som uppnådde lägre utsläpp upplevde två Lettland och Österrike också en minskning av BNP. De återstående fyra länderna, Estland, Finland , Sverige och Luxemburg, lyckades avsevärt minska utsläppen samtidigt som de fick sina ekonomier att växa, vilket tyder på framsteg mot mer hållbara ekonomiska modeller. Dessa kvartalsvisa utsläppsuppskattningar är en del av det pågående arbetet med att övervaka EU:s framsteg mot sina klimatmål, vilka inkluderar betydande minskningar av utsläppen av växthusgaser till 2030 och koldioxidneutralitet till 2050.
De sammanställs med hjälp av datakällor som överensstämmer med internationella riktlinjer, vilket möjliggör jämförelse mellan medlemsstater och över tid. Siffrorna understryker utmaningen med att anpassa ekonomisk tillväxt till klimatmål, eftersom utsläppsminskningarna inte var enhetliga i hela blocket. Medan vissa medlemsstater visade potential att frikoppla ekonomisk produktion från miljöpåverkan, återspeglar den totala ökningen av utsläpp komplexiteten i att övergå till en koldioxidsnål ekonomi under perioder av tillväxt. – Av MENA Newswire News Desk.